För mycket fritid my ass...
Jag har fått en häst!
VSFS
Ett fint minne med tjejerna från Victoria Secret!
Jag glömde ju bara att säga "rosa"...
- Åh! Titta en bil!
Mitt inne i stan låter denna kommentar rätt korkad (kanske annars också?) och jag fick tre "är du dum i huvudet"-blickar av mina kompisar. KUL.
Bad hair day
Jag är en virrig människa.
Fortsättning på mitt 2008 i biler.
Sedan började jag i världens bästa klass - SP1C!
Det har varit många "Klassfester" också.
Klassfest.
Sen brukar ju jag och Emilia leka häst också.
Och Emilia får alltid vara häst.
Jag sjöng på skolan ett antal gånger. Och jäääälvar vad nervös jag var varje gång!
Sedan åkte familjen till NY. Vi gick lite i Central Park.
Vi besökte Empire State Building också. Farligt högt upp alltså. Holy Moses!
Jag och Mamma viladet lite också.
Jag kom hem från NY och ganska snart bestämde jag och Veronica att det är kul att åka skridskor och besökte Kungsan. Mysigt!
Maskerad hemma hos mig!
Sedan blev det julavslutning, julafton och snart nyår. Under året har jag även köpt en kattunge, och fått en hund. Hittade inga bra bilder på dem, men sööööta är dom.
Gott nytt år på alla nuuuu! <3
Mitt 2008.
Året började lugnt. Snö på marken. Ett träd - och en kruka.
Sen blev det feeeetaste festen, min hund fyllde nämnligen 7 år. Det spårade totalt.
Systeryster tog studenten. Det är hon med vit klänning som är min syster. Och vit mössa.
Jag fyllde år också. Samma visa varje år. Och eftersom att jag är så snygg utan smink och grejer bjuder jag på den här bilden. Yes, sån är jag.
Och så var det den där middagen. Middagen med allas famlijer där Emilia försöker döda mig. Det var en trevlig kväll.
Niornas avslutningsbal.
Skolavslutning också.
Sen bar det av till Gotland där Elisa var en av medresenärerna. Det jobbigar är att hon är så ful så att det gör ont i ögonen Håller ni inte med?
"Siuge kiuk vied Ringmiuren". Ja, alltså det hände aldrig. Det är ju bara som man säger. Yeah.
Vi träffade trevligt folk på Gotland. Det här är ju bara dag 1 liksom!
Veronica, Sara och Rebecka myste vid brasan. Det här var alltså innan den sprack typ. Eller smällde. Aja, läskigt var det.
Cykla på Gotland - en självklarhet!
Dricka bör man annars dör man. Det vet väl alla liksom. Jag är en förebild och föregår med gott exempel på den här bilden. Herregud, jag imponeras av mig själv.
Vi hängde mycket på Kallis.
Jag lyckades även knäppa en och annan "borde-ju-vara-reklam-för-att-de-ser-så-galet-bra-ut"-bild.
Sen åkte vi hem. Och då blev det så att jag i ungefär en vecka såg på min omvärld såsom bilden visar ovan. Jag lyckades få hjärnskakning och kunde inte se. Nej det är verkligen inte sant, det enda som hände efter olyckan, höhö (jag råkade springa in i en klätterställning) var att jag hade grym huvudvärk konstant i en vecka.
Sen var ju Gotland första gången så jävla bra, så det var bara att packa om och åka tillbaka. Fätt nääääjs.
Fortsättning kommer i nästa inlägg.
OhHerregud
Och även fast verkligheten inte ligger långt borta från denna skönhet, finns det väl kanske ändå en eller två rätt stora skillnader.
Men det roliga är i alla fall att killen går på det här och ger mig massa komplimanger! Han har till och med lagt till mig på Facebook! Haha, this is great!
Update:
Den här bilden har vi också lurat honom är jag:
Herregud, alltså, herreguuuuuuvd! Haha!
GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!
Mina kompisar är antingen bortresta eller upptagna, och jag dör av tristess. Fyfan. Jag som alltid har trott att jag skulle dö av att skratta för mycket. Aja.
Update: HJÄLP MIG FÖR FAAAAAN! AAAAAAH, jag - har - tråkigt!
GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
Jag har så tråkigt så att det är inte klokt. GAH! Jag kan fan inte minnas att jag någonsin varit som jag är this exakt moment. Herregud.
Mina kompisar är antingen bortresta eller upptagna, och jag dör av tristess. Fyfan. Jag som alltid hade trott att jag skulle dö av att jag skrattade för mycket. Aja.
I miss my doggi <3
Fia. 2001 - 2008.
Lika som bär.
De här bilderna är från min skolavslutning i somras. Det sjuka är att alla vi ser typ exakt likadana ut på alla bilder! 
Killen: Christoffer (tre olika bilder tagna efter varandra). Tjejen högst upp till höger: Erika (två olika bilder tagna efter varandra). Tjejen i mitten till vänster: Sandra (tre olika bilder tagna efter varandra) Sen kommer jag. Tjejen längst ner till vänster: Elsa (tre bilder tagna efter varandra). Längst ner till höger: Rebecka (två bilder tagna efter varandra.
Är inte alla aslika? Speciellt Sandra, hon ser exakt likadan ut på alla tre bilderna. Sjukt.
Strange
Att klä ut sig.
Patetiskt.
Jag är alltså 16 år och går i första ring i gymnasiet. Nu är en tid för skoltrötthet.
Så nu när det är jullov i två och en halv vecka borde jag vara överlycklig, precis som alla andra i min ålder. Men varför saknar jag folk i min klass supermycket efter typ två dagar på lovet?
Det är ju bara lööööjligt.
Jag och Elsa pratade om det här igår (Elsa går inte i min klass) och vi kom fram till hur olika vi är på den här fronten.
Elsa gillar både skolan och sin klass, men har längtat efter jullov i ungefär tre månader, och njuter varje dag.
Jag älskar skolan och min klass, och har bävat inför julllovet i ungefär tre månader, och känner sorg och saknad varje dag.
Elsa är den här personen som sista dagen varje lov inte skulle förvåna om hon grät igenom hela dagen. Hon är deppig sista dagen på varje lov och är okontaktbar och sitter oftast bara på en stol i köket och ser sitt liv flasha förbi.
Jag går och lägger mig extra tidigt sista dagen på lovet för att nästa dag ska komma snabbare.
Trots detta känner jag ändå glädje över att hinna vara med mina andra kompisar, de som inte går i min klass. Så Rebecka, Erika, Elsa och Veronica - framförallt ni, känn er uppskattade trots mina abstinensbesvär.
Det är faktiskt något jag har tänkt på, om jag efter två dagar redan känner saknad för några i min klass, hur ska det gå om en vecka? Två veckor?
Herregud - Jag är rädd.
På läsares begäran.
Postat av: k
Kan du inte visa en bild på dig själv?
2008-12-14 @ 22:10:05TråkJossan
Ibland sätter jag mig ner för att titta tillbaka på gamla blogginlägg, från till exempel februari/mars, då jag skrev ganska mycket. Jag var fan ganska rolig då! Men nu: nununuuuuuuuu ("förlorarmelodi").
Jag får aldrig till skämten riktigt, och mina konversationer är liksom poänglösa.
Jag kan se det framför mig, någon som inte läst min blogg på ett tag, drar på sig myskläderna, tar fram chipspåsen, gosar till sig i soffan och klickar in sig på min blogg, i tron om att mötas av roliga inlägg som slutar med skrattattacker på golvet.
Men oj så fel man kan ha. Där sitter denna entusiastiska och lyckliga människa och stirrar på min blogg. "Vad fan är det här för inlägg?" Hon skrollar ner lite och tänker att kanske var det bara ett inlägg som inte blev så roligt. "Men hur fan tänker tjejen? Vad gör hon? Är det meningen att jag ska skratta här?"
Det slutar med att hon sitter och kastar chipsen på dataskärmen samtidigt som tårarna strömmar ner för kinderna.
Yeah. Jag hoppas verkligen att det här bara är en fas. Hur fan ska ni miljontals läsare överleva annars?
En produktiv dag
Om inte det där är en bra dag så säg!
På min "To do list" stod det nämnligen:
Baka pepparkakor (alla i form av djur)
Ta en promenad
Platta mitt hår
Måla naglarna
Nu kan allt detta kryssas av och jag kan känna att jag gjort det bästa av min dag. Pjuuuh, känns som tusen ton lyfts från mina axlar.
Kan förresten tala om att jag gjorde en pepperkaka i form av en kentaur, tog prommisen med Elsie och att mina naglar är knallrosa.
Hah, nu förstår jag att även er dag är fullständig!
This is me:
pusss gumman <3 2008-10-25 @ 16:17:03 "
En fin kommentar från en fin och nyfiken läsare. Självklart kommer jag att svara på de frågor som ställs.
Och detta genom bilder!
Här bor jag. Det är vår lilla stuga som ligger en bit utanför Stockholm. Fönstret till höger i tornrummet är förnstret till mitt rum.
Och så här ser jag ut. Läsaren frågar om jag är söt, och det är väl upp till var och en. Men jag är nöjd med hur jag ser ut och så! Bilden togs förra julen.
Så där! Har ni fler frågor är det bara att ställa dom! Inga frågor är dumma och det är bara roligt att ni vill veta mer om mig!
Kram
Räkan
